Malmö tillbaka i vinnarspåret

Igår slog MFF Djurgården med 2-1. Det var bra med 3 poäng men jag kan inte fatta varför det ser i princip likadant ut i varje hemmamatch. Det är en liten förbättring från i fjol då eftersom vi faktiskt vinner matcherna i år men ändå. Malmö dominerar i stort alltid matchbilden totalt tills att de får ett mål eller två. Sedan släpps bortalaget in i matchen varefter det blir lite osäkert ett tag. I andra halvlek sen så blir det åter stor dominans och matchen dödas. Tror man. Men icke. I slutet blir det alltid darrigt och MFF slutar spela i princip helt. Är det orken? Är det mentaliteten att Malmö är bäst? Nu är Malmö förvisso bäst men ändå.

Jag betalar inte för att bli gråhårig i förtid!

Frugan är sjuk och även om jag tycker riktigt synd om henne finns det en liten oroskänsla i min mage att jag oxå ska drabbas. Det ligger nära till hands. Det är ingen rolig sjuka hon har heller. Barf.

På fredag är det siste april. Hoppas vi är friska då så vi kan grilla. Fyllepartaj på valborg känns avlägset och jag är inte riktigt sugen. Diskuterade det med några andra 30+ are i lunchrummet idag. Några menade att bakfyllorna blir värre. Check. Några menade att ett säkert ålderstecken var att man inte kan ge sig i kast med drickandet dag två som man kunde förr. Check. Min egen tolkning av att bli äldre i rent fyllesyfte är att det kanske inte är så mycket att man inte kan dricka två dagar i rad utan snarare att man inte vill. Man ställer sig frågan är det värt det?